Everything changes
Sitter på jobbet nu, stack till Malmö lite tidigare, handlade lite klädet med S och B, en par lila byxor, ett bar svarta byxor , ett par turkosa jeans/tajts två tröjor, en randig och en "orange" och ett par rosa aktiga skor. tyckte jag förtjänade det, ;)
Just nu känns allt så konstigt, det känns som om jag inte hör till längre, det är ert liv och det är mitt liv, var för sig, ska det vara så? ska det kännas då? är detta att bli vuxen?
Det känsn inte som om vi är samma längre, som att det är vi 4 mot världen längre, det känsn osm om det är ni 3 mot världen sen får jag slåss själv, jag klarar inte av att slåss jsälv, visst jag är stark men inte så stark. Det vet ni om, ni känner mig, ni känner mig bäst. Allt har förändrats, allt känsn så konstigt, det känns konstigt att umgås med er nuförtiden, det känns stelt men samtidigt inte, det känns obekvämt, det känns som om jag inte hör til er längre och jag vet inte riktigt varför, visst jag har ett jobb, jag har andra jag träffar, jag har tider jag måste passa, men det hade jag innan med, och då var det inga problem, jag vet inte vad som händer men jag gillar det inte det är en sak som är säker, jag gillar det inte alls.
But everything changes
If I could
Turn back the years
If you could
Learn to forgive me
Then I could
Learn how to feel
Then we could
Stay here together
And we could
Conquer the world
If we could
Say that forever
Is more than just a word
nje nu måste jag kila ska ha Bredbands utbildning som dödar mig bokstavligen talat
