n11kk1

Har fått lite panik nu, fattar ni att jag sla flytta 100 MIL här i från??????? Och jag kommer vara helt ensam, ingen familj, inga vänner ( förutom dom jag känner där som bor i sundsvall)  ingen jag kan ringa i ren panik och bara säga kooom hit eller  ringa och säga , jag kommer till dig ikväll. INgen Pernilla som jag kan våldgästa var helg och kolla på serier i flera timmar med, ingen Ema som jag kan skämta om NY med eller bara slappa på mascot. Ingen Frida som jag kan terra, ingen emelie som jag kan kalla lanthora ingen nanna som jag kan få damp på iblan ingen robin som jag kan ringa och bara umgså med och spela tv spel eller något liknande, ingen amin jag kan låna ut pengar till, ingen, ingen INGEN åhhhh gud vad jag kommer sakna alla, jag kommer sakna alla sjuuukt mycket, så  mycket så jag funderar på att skita i allt, men det kan jag inte. Jag kommer till och med sakna alla på jobbet, det är ju tack vara dom jag orkat med detta jobb. Jag kommer till och med sakna mina ovänner, att  kunna kolla snett på folk och veta hela deras liv, att kunna peka på någon och säga kolla där är hon/han som gjorde dittan och dattan. Kommar sakna Malmö sjukt mycket, alla festar man varit på, alla disco, alla människor man träffat, alla äckliga matställen man ätit på, alla lägenheter man sovit i, all sprit mm man tatt, alla uteserveringar man suttit på och njutit av solen. ÅHHH shiit alltså, 15 dagar är för lite för att träffa alla människor jag vill träffa innan jag åker. Hur ska jag hinna träffa sabina och göra lite hyss, hur ska jag hinna träffa jenny och dra en vinare, hur ska jag hinna träffa jamie och bara dö av skratt, ja det är frågan hur jag ska hinna träffa alla + hinna förbereda allt, packa, köpa, sälja.

Känner att stressen börjar krypa sig på mig och jag vet att jag kommer vara sjukt stressad och nervös dagen innan jag börjar det nya jobbet, det är precis som att börja i skolan igen, känner ingen där  och man måste försöka passa in, haha får se hur det går, en skåning i norrland, haha lycka till att passa in säger jag bara. Men det ordnar sig säkert hoppas jag iaf.








Du vet vad jag känner och tycket och bryr mig om, det är upp till dig nu för nu orkar jag inte längre, du beter dig som en liten snorunge, och jag är för bra för dig.